Tagit mina första trevande tangosteg 
. Svårt men kul att lära sig något nytt. Det svåraste var/är att dansa på tår och att hålla höfterna stilla och raka. Var tvungen att aktivera muskler jag sällan använder vilket ju är nyttigt. Har säkert träningsvärk i morgon. Är jag modig nu? Ja somliga tycker att jag är modig som ”vågar” göra sådant som faller mig in. Jag vågar ju inte göra allt jag skulle vilja men tycker att livet är till för att levas och att leva för mig är att uppleva och lära mig nya saker.
Förutom tango har jag även fått två långa promenader. En i Lund i jobbet och en ikväll på väg till Tangorama. Fick en riktigt lång, oplanerad, promenad i snö iklädd stövlar som inte direkt är gjorda för snö och kyla då jag som vanligt gick vilse och på så sätt fick en massa steg extra. Sånt är livet.. Inte så farligt sett nu i efterhand även om det kändes så under tiden. Att gå vilse är inte kul och särskilt int när man har bråttom och vädret är dåligt. Men kroppen är fantastisk och det känns bra att den klarar rätt mycket numera. Vilket den inte alltid gjort pga mycket värk och trötthet. Det är säkert detta som ligger bakom de jobbiga känslorna när jag är mitt uppe i något jag inte brukar utsätta min kropp för och därför inte vet om jag klarar.
Bild från promenaden i Lund
